Previous Chapter
Parallel Translations
Contents ~ Foreword ~ 83 Chapter ~ Compare ~ Notes


Next Chapter


ENOCH THE PROPHET 1821

BOOK OF ENOCH 1882

BOOK OF ENOCH 1912

PROPHETEN ENOCH 1826

HENOCHS BOK 1901
1. And now I have shown you, my son Mathusala, every sight which I saw prior to your birth.

1. And now, my son Methuselah, I will show thee all the visions that I have seen, relating them before thee.

1. And now, my son Methuselah, I will show thee all my visions which I have seen, recounting them before thee.

1. Och nu har jag visat dig, min son Mathusala, hvarje syn, som jag såg, förr än du blef född.

1. Och nu, min son Metusalah, vill jag visa dig de syner jag såg och berätta dem för dig.

2. I will relate another vision, which I saw before I was married; they resemble each other. The first was when I was learning a book; and the other before I was married to your mother. I saw a potent vision; And on account of these things besought the Lord.

2. Two visions I saw before I took a wife, and the one of them was not similar to the other; the first time, when I was learning to write, the second time, before I took thy mother I saw an awful vision; and on their account I petitioned to the Lord.

2. Two visions I saw before I took a wife, and the one was quite unlike the other: the first when I was learning to write: the second before I took thy mother, (when) I saw a terrible vision. And regarding them I prayed to the Lord.

2. Jag vill berätta en annan syn, som jag såg, innan jag blef gift; de likna hvarandra. Den första var, då jag lärde mig en bok, och den andra, innan jag blef gift med din moder. Jag såg en mäktig syn. Och i följd häraf anropade jag Herren.

2. Tvenne syner såg jag, innan jag tog mig hustru, och de likna icke hvarandra. Första gången var det, då jag lärde mig läsa och skrifva; och andra gången, innan jag tog din moder, såg jag en förskräcklig syn, och fördenskull ropade jag till Herren.

3. I was lying down in the house of my grandfather Malalel, when I saw in a vision heaven purifying, and snatched away. (90)

(90) Purifying, and snatched away. Or, "was thrown down and removed" (Knibb, p. 192).

3. As I was reposing in the house of Malâlêl, my grandfather, I saw there in a vision that the heavens were lowered and disappeared and fell on the earth.

3. I had laid me down in the house of my grandfather Mahalalel, (when) I saw in a vision how the heaven collapsed and was borne off and fell to the earth.

3. Jag låg i min faderfader Malalels hus, då jag såg i en syn himmelen blifva klar och bortföras.

3. Jag hade lagt mig till hvila i min farfars, Mahalaleels, hus, och då fick jag se i en syn huru himmelen nedsänktes och krympte samman och föll ned på jorden.

4. And falling to the earth, (91) I saw likewise the earth absorbed by a great abyss; and mountains suspended over mountains. Hills were sinking upon hills, lofty trees were gliding off from their trunks, and were in the act of being projected, and of sinking into the abyss.

(91) And falling to the earth. Or, "and when it fell upon the earth" (Knibb, p. 192).

4. And as it fell on the earth I saw the earth that it was devoured in a great abyss, and mountains descended on mountains, and hills sank upon hills, and high trees were torn from the trunks, and fell down and sank into the abyss.

4. And when it fell to the earth I saw how the earth was swallowed up in a great abyss, and mountains were suspended on mountains, and hills sank down on hills, and high trees were rent from their stems, and hurled down and sunk in the abyss.

4. Och fallande till jorden såg jag likaledes jorden uppslukas af en stor afgrund, och berg uppstaplas på berg. Kullar nedsjönko på kullar; höga trän skredo från sina stammar och voro på vägen att bortkastas och nedsjunka i afgrunden.

4. Och i det ögonblicket såg jag hur jorden vardt uppslukad i ett stort svalg och hur berg på berg och kullar på kullar sjönko ned och höga träd sletos från sina stammar och nedstörtade och försvunno i djupet.

5. Being alarmed at these things, my voice faltered. (92) I cried out and said, The earth is destroyed.

5. And on account of this a speech fell into my mouth, and I began to cry and to say: "The earth is destroyed!"

5. And thereupon a word fell into my mouth, and I lifted up (my voice) to cry aloud, and said: 'The earth is destroyed.'

5. Af häpenhet öfver dessa ting blef min röst darrande. Jag ropade och sade: jorden är förstörd.

5. Och då begynte jag ofrivilligt att ropa och sade: Förgången är jorden!

6. Then my grandfather Malalel raised me up, and said to me: Why do you thus cry out, my son? And wherefore thus do you lament?

(92) My voice faltered. Literally, "the word fell down in my mouth" (Laurence, p. 118).

6. And Malâlêl, my grandfather, aroused me, as I was reposing near him, and said to me: "Why dost thou cry so, my son, and why dost thou lament so?"

6. And my grandfather Mahalalel waked me as I lay near him, and said unto me: 'Why dost thou cry so, my son, and why dost thou make such lamentation? '

6. Då uppreste min faderfader Malalel mig och sade til mig: hvarföre ropar du så, min son? och hvarföre jämrar du sig så?

6. Och min farfar, Mahalaleel, väckte mig, där jag låg bredvid honom, och sade till mig: Hvi ropar du så, min son, och hvi klagar du?

7. I related to him the whole vision which I had seen. He said to me, Confirmed is that which you have seen, my son; And potent the vision of your dream respecting every secret sin of the earth. Its substance shall sink into the abyss, and a great destruction take place.

7. And I related to him the whole vision which I had seen, and he said to me: "A terrible thing thou hast seen, my son, and the power of the vision of thy dream is concerning the secrets of all the sins of the earth; it will be about to descend into the abyss and be destroyed terribly.

7. And I recounted to him the whole vision which I had seen, and he said unto me: 'A terrible thing hast thou seen, my son, and of grave moment is thy dream-vision as to the secrets of all the sin of the earth: it must sink into the abyss and be destroyed with a great destruction.

7. Jag berättade för honom hela den syn, som jag hade sett. Han sade till mig: besannadt är hvad du har sett, min son. Och mäktig är synen af din dröm rörande hvarje hemlig synd på jorden. Dess beståndsdelar skola sjunka ned i afgrunden, och en stor förstörelse skall inträffa.

7. Då förtalte jag honom den syn jag sett. Och han sade till mig: Förskräckligt är det du skådat, min son, och din drömsyn har afseende på de ännu förborgade straffdomarna öfver syndarna på jorden. Hon måste nedsjunka i djupet och våldsamt förgås.

8. Now, my son, rise up; and beseech the Lord of glory (for you are faithful), that a remnant may be left upon earth, and that he would not wholly destroy it.

8. And now, my son, arise and petition the Lord of glory — since thou art a believer — that a remnant may remain on the earth and all the earth be not destroyed.

8. And now, my son, arise and make petition to the Lord of glory, since thou art a believer, that a remnant may remain on the earth, and that He may not destroy the whole earth.

8. Nu, min son, stig upp och bönfall hos herrlighetens Herre (ty du är trogen) att en återstod måtte lemnas på jorden, och att han ej måtte alldeles förstöra den.

8. Och nu, min son, statt upp och anropa härlighetens Herre - ty du förtröstar på honom - att en återstod må blifva kvar och att han icke må förgöra hela jorden.

9. My son, all this calamity upon earth comes down from heaven; upon earth shall there be a great destruction.

9. My son, from heaven all this will come on the earth, and over the earth there will be a great destruction."

9. My son, from heaven all this will come upon the earth, and upon the earth there will be great destruction.

9. Min son, all denna olycka öfver jorden kommer ned ifrån himmelen; på jorden skall det blifva en stor förstörelse.

9. Min son, från himmelen skall allt detta komma öfver henne.

10. Then I arose, prayed, and entreated; and wrote down my prayer for the generations of the world, explaining everything to my son Mathusala.

10. After that I arose and prayed and petitioned, and wrote down my prayer for the generations of the world, and I will show thee everything, my son, Methuselah.

10. After that I arose and prayed and implored and besought, and wrote down my prayer for the generations of the world, and I will show everything to thee, my son Methuselah.

10. Då uppstod jag, bad och bönföll, och uppskref min bön för verldens slägten, förklarande allting för min son Mathusala.

10. Därefter stod jag upp och bad och anropade och uppskref min bön, för de kommande släktena, och om allt skall jag undervisa dig, min son Metusalah.

11. When I went down below, and looking up to heaven, beheld the sun proceeding from the east, the moon descending to the west, a few scattered stars, and everything which God has known from the beginning, I blessed the Lord of judgment, and magnified him: because he hath sent forth the sun from the chambers (93) of the east; that, ascending and rising in the face of heaven, it might spring up, and pursue the path which has been pointed out to it.

(93) Chambers. Literally, "windows" (Laurence, p. 119).

11. And as I went out below, and looked at the heavens and the sun rising in the east, and the moon descending in the west, and some few stars, and everything as he had known it from the first, I blessed the Lord of the judgment, and to him I gave greatness, because he led forth the sun from the windows of the east, and he ascends and rises on the surface of the heavens, and elevates himself, and goes the path which is shown to him.

11. And when I had gone forth below and seen the heaven, and the sun rising in the east, and the moon setting in the west, and a few stars, and the whole earth, and everything as †He had known† it in the beginning, then I blessed the Lord of judgement and extolled Him because He had made the sun to go forth from the windows of the east, †and he ascended and rose on the face of the heaven, and set out and kept traversing the path shown unto him.

11. Då jag gick ut på jorden och, seende på himmelen, blef varse solen framskridande från öster och månan nedgående i vester, några få strödda stjernor och hvarje ting, som Gud har känt från begynnelsen, välsignade jag domens Herre och prisade Honom, emedan Han utsändt solen från österns fönster, på det hon uppstigande och uppgående på himmelens yta måtte springa upp och fullfölja den väg, som blifvit utstakad för henne.

11. Och när jag gått ned och trädde ut och höjde min blick mot himmelen och såg hur solen gick upp i öster och månen steg ned i väster och ännu några stjärnor tindrade och såg, att allt var såsom på jordens första dag; då prisade jag domens Herre och lofvade honom, därför att han lät solen framtåga ur österns fönster, så att hon gick upp på himmelens hvalf och höjde sig och nu tillryggalade den väg, som blifvit henne förelagd.



Previous Chapter

Parallel Translations
83 Chapter

Next Chapter






Enoch the Prophet 1821 | Book of Enoch 1882 | Book of Enoch 1912 | Ethiopian Book of Enoch | Mashafa Henok | Mäshäfä Henok | Propheten Enoch 1826 | Henochs Bok 1901 | Interlinear | Compare | Compare Ge'ez | Search | GuestBook | Biblical Cosmology | Frames | Without frames






The Book of Enoch Interlinear is a part of the Swedish website
BIBELTEMPLET